Regnregnregn.
Ja, det regnar fortfarande.
Still raining, så att säga.
"Käre son!
Bara skriver ett par rader så att du vet att jag lever. Jag skriver detta brev
sakta, för jag vet att du inte läser så snabbt.
Du kommer inte att känna igen dig när du kommer hem, för vi har flyttat. Jag kan tyvärr inte ge dig adressen, eftersom den förra familjen tog med den till sitt
nya hus för att slippa byta adress.
Lite om din far.
Han har fått nytt jobb. Han har nu 500 man under sig. Han
klipper gräset på kyrkogården
Det finns en tvättmaskin i vårt nya hus men den fungerar inte så bra. Förra
veckan stoppade jag 14 skjortor i den, drog i snöret och sedan har jag inte sett
dem.
Din syster fick barn i morse. Jag har inte fått reda på om det är en pojke eller
flicka, så jag vet inte om du är morbror eller moster.
Farbror Olof drunknade i ett whiskyfat på Oslos bryggeri för en tid sedan, några
arbetare hoppade i för att rädda honom men det gick inte. Han slogs och kämpade för att stanna kvar. När vi kremerade honom brann han i tre dagar.
Din far drack inte mycket i julas. Jag hällde en burk med motorolja i hans
ölsejdel och det höll honom igång till nyårsdagen.
Jag och din far var hos doktorn i torsdags. Doktorn satte ett rör i munnen på
mig och sa till mig att inte öppna munnen på tio minuter. Din far erbjöd sig att
köpa röret.
Det regnade två gånger förra veckan. Först i tre dagar och sedan i fyra dagar.
I måndags var det så blåsigt att en av våra höner la samma ägg fyra gånger.
I går fick vi ett brev från begravningsenteprenören som bad oss att betala sista
delen av mormors begravningskostnad, annars hotade han med att gräva upp henne.
Din älskade mor.
PS. Jag skulle skickat 100 kr. Men tyvärr hade jag redan klistrat igen kuvertet. DS"
