8 november.
I fredags hade jag the best time på gymmet, mina triceps fick ta mej tusan jobba mer än vad de trodde var möjligt. Träningsvärken på lördan var underbar:love:
Lördagkvällen var lika med utgång. Det är inte ofta jag är ute, så jag såg verkligen fram emot detta. Kvällen var underbar och jag fick tillbringa den med de bästa, tack ni som var med!
Vägen hem den natten var inte fullt lika underbar. Det blev utslagen tand och blåöga, ambulans in till Näl. På sondagen var det röntgen och ca 7 timmars väntan som gällde, innan jag fick åka hem. Ingen hjärnskakning som tur var, trots huvudvärk och yrsel.
Hela tiden hade jag Jerry vid min sida, som stöttade, pratade med mej och muntrade upp mej på alla sätt. Han gav ord när jag inte hade några och förstod mej fullt ut genom att ibland nicka mot mej.
Idag, måndag, fick jag även akuttid hos tandläkaren, så nu är även tandproblemen fixade.
Förut visste jag inte om jag skulle gråta eller skratta. Jag som aldrig har krämpor eller är sjuk, är inte ens förkyld en gång om året, får denna hösten smäll efter smäll. Inflammation i knäna, överansträgningskador, sträckningar och för att inte glömma överträningen. Och allt har skett denna hösten, ödets ironi?
Lördagkvällen var lika med utgång. Det är inte ofta jag är ute, så jag såg verkligen fram emot detta. Kvällen var underbar och jag fick tillbringa den med de bästa, tack ni som var med!
Vägen hem den natten var inte fullt lika underbar. Det blev utslagen tand och blåöga, ambulans in till Näl. På sondagen var det röntgen och ca 7 timmars väntan som gällde, innan jag fick åka hem. Ingen hjärnskakning som tur var, trots huvudvärk och yrsel.
Hela tiden hade jag Jerry vid min sida, som stöttade, pratade med mej och muntrade upp mej på alla sätt. Han gav ord när jag inte hade några och förstod mej fullt ut genom att ibland nicka mot mej.
Idag, måndag, fick jag även akuttid hos tandläkaren, så nu är även tandproblemen fixade.
Förut visste jag inte om jag skulle gråta eller skratta. Jag som aldrig har krämpor eller är sjuk, är inte ens förkyld en gång om året, får denna hösten smäll efter smäll. Inflammation i knäna, överansträgningskador, sträckningar och för att inte glömma överträningen. Och allt har skett denna hösten, ödets ironi?
Kommentarer
Postat av: jannice
Usch stackars dig märry hoppas allt är bättre nu då tack för i lördas alltid kul å träffa dig :):):)
Trackback
