Tankar inför Lidingö.

Varför springer jag? Därför att bevisa, främst för mej själv, att jag inte är en liten grå fisk som bara flyter med. Jag har misslyckats med såpass mycket i mitt hittils 22åriga liv att jag vill ta mej an utmaningar där jag själv kan påverka. Som löpning, till exempel. Klarar jag inte av mina uppsatta mål, så beror det på för lite träning och för kass fokus, tack vare mej själv. Det är bara jag som förlorar, eller vinner.

Lidingöloppet innebär 3 mil av total terräng, det underlag som är min absoluta svaghet både tidsmässigt och psykiskt. Klarar jag detta så klarar jag vad som helst! Känns det som.

Och som en liten morot, hur bra kommer det inte kännas att efter loppet kunna stoltsera med att jag sprungit Lidingö runt?
Eller, om jag inte klarar mej ända fram till mål, jag har i alla fall satsat helhjärtat och kommer komma tillbaka starkare, snabbare och uthålligare nästa år!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0