Tänk om..

Ibland blir man ledsen av små små saker som i det stora hela inte har någon som helst betydelse för någon annan än för just; mej.
Är det då något att haka upp sej på? Om det bara är jag i min omkrets som blir sårad, upprörd eller känner mej felbehandlad, är det då ett problem om man kan lära sej att leva med känslorna och se till att de stannar under ytan? Är det då något att bygga en stor grej av? Antagligen inte, eftersom jag så ofta ser detaljer små som små gruskorn, vare sej de små detaljerna är glädjande eller ej så märker och ser jag dom så tydligt.
Förstorar jag upp dessa små detaljer genom att nämna dem? Förstör jag tillvaron genom att ta upp "mina problem"? Eller rättar jag till något som till slut hade blivit en enda lång mardröm? Eller är det så jag ser till att det blir just så genom att prata om små små detaljer som bara jag ser?


Kommentarer
Postat av: mams

snygg lugg

2009-11-07 @ 00:50:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0