Ang. löpning.

Jag tänkte passa på att spekulera lite kring löpning, vilket för mej är ett stort mysterium! Utan motivation är just löpning det tråkigaste jag vet. Bara tanken på att dra på mej sporttopen och ge mej iväg för en liten löptur ger mej håll.
Jag är en person som styrs mycket av vad jag känner för stunden, psykiskt. Och det är det som jag jobbar med. Jag har börjat ta tag i löpningen eftersom jag vet att min kropp mår så mycket bättre av det; bättre hållning, ger fina benmuskler plus att jag höjer min kropps syreupptagningsförmåga.

Jag har en massa knep som gör att min löptur blir mer motiverande!:)
* Noll Tolerans!! Inte ursäkter godtas! Om jag hellre känner för att slänga mej i soffan och se Vänner, så hellre en kortare löptur än ingen alls.
* Klä mej både snyggt och bekvämt. Inga tröjor som åker upp när jag springer.
* Är min must verkligen helt borta, så blir det en powerwalk till med hunden.
* Tänka på vilka resultat det ger!
* Musik! Att springa ensam är pangtråkigt!
* Jag försöker springa med J varenda gång, som hela tiden sporrar mej och jag vill ju inte vara sämre än han;)
* Jag försöker springa nya rundor varje gång, mer spännande då.
* Ibland är det kul med terräng, det ger bättre koordination också!
* Jag har dessutom kommit fram till att ju oftare jag joggar, desto mer sällan får jag håll. Och om jag får det så  vet jag att det försvinner bara jag ger mej f*n på att klara det!

En annan rolig sak med löpningen är att med kombination med styrketräningen så blir min kondition myycket bättre! Och eftersom jag joggar så blir som sagt min syreupptagningsförmåga bättre, vilket gynnar styrketräningen!:)

http://1.bp.blogspot.com/_IYBHe_ZscjQ/Si4E3ZqXp7I/AAAAAAAAAdI/9hzsjKIeT14/s320/l%C3%B6pa.jpg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0